Chef inom vård och omsorg: det omöjliga uppdraget?

Själva idén till uppsatsen grundade sig i ett tidigare samarbete mellan de båda studenterna och HR-avdelningen vid en svensk kommun. En kontaktperson på kommunen hade påpekat ett betydande problem rörande personalomsättning bland verksamhetsnära chefer och då främst inom kommunens vård- och omsorgsverksamhet.

Andreas och Hampus beslöt sig därför för att grotta ner sig i ämnet och började således ta del av tidigare forskning, myndighetsrapporter och färsk statistik på området och insåg ganska omgående att personalomsättningen är ett utbrett problem, även på nationell nivå, och ett problem som samtidigt fortsätter att växa i Sverige.

- Vi såg även att det fanns ”gap” i forskningen och insåg att vi, med upplägget för vår studie, skulle kunna bidra starkt till forskningsfältet. Tidigare forskning har främst skett inom privat sektor med fokus på chefer på en betydligt högre nivå inom organisationen. Därtill är forskningen kring vilka faktorer i arbetet som bidrar till en hög personalomsättning bland chefer inom just vård- och omsorg mycket begränsad. Hur chefers organisatoriska förutsättningar driver den höga personalomsättningen och vad som kan göras åt saken för att hålla ner kostnader, är inte helt fastställt.

En annan sak som utmärkte Andreas och Hampus uppsats var att det faktum att de aktivt sökt upp och kontaktat de chefer som tidigare varit anställda inom vård och omsorg.

- På så sätt kan man säga att vi valde att ta den ”svåra” vägen. I vår studie har vi intervjuat linjechefer som vid tillfället för intervjun redan hade sagt upp sig, snarare än chefer som fortfarande befann sig i organisationen, något som inneburit en stor arbetsinsats vad gäller uppsökande av tidigare chefer. På så vis kunde vi få en så korrekt bild som möjligt över vilka faktorer, de facto, som drivit cheferna till att avsluta sin anställning enligt dem själva. Vi fick namn på enhetschefer som tidigare arbetat inom den studerade vård- och omsorgsverksamheten och tog sedan kontakt med dem med förfrågan om deltagande.

De intresserade sig för ”varför” och ”vilka organisatoriska faktorer” som påverkat cheferna i deras beslut att lämna sin tidigare arbetsplats, d.v.s. den kommunen som Andreas och Hampus haft som utgångspunkt för sin studie. Cheferna i studien kom från kommunens alla olika verksamhetsområden inom vård och omsorg.

Förväntningar inför påbörjandet av studien

Både Andreas och Hampus trodde att den höga personalomsättningen bland cheferna, då det gällde offentlig sektor där det ofta finns snäva ekonomiska ramar att förhålla sig till, främst skulle kunna kopplas till bristande resurser i organisationen. De trodde även att just bristande resurser skulle innebära en stor faktor till chefernas val att avsluta sin anställning.

- Men vad vi fann var att det hela rör sig om en betydligt mer nyanserad situation och en betydligt mer komplex process som leder cheferna till att säga upp sig från sina uppdrag. Även om det till en viss del är en resursfråga så är det betydligt mer invecklat än så.

På ledningsnivå inom organisationen så menar Andreas och Hampus att man är fullt medveten om att personalomsättningen bland chefer är ett stort och kostsamt problem, men att man inte är fullt medveten om att de bakomliggande organisatoriska faktorerna som driver personalomsättningen bland dessa i den här typen av organisationer.

I sin studie belyser Andreas och Hampus flera bakomliggande faktorer kopplade till chefers förutsättningar som resulterar i att de lämnar sina uppdrag, ofta trots att de själva hade önskat stanna i sin roll. Dessa faktorer kommer Andreas och Hampus dela med sig av på  webinaret den 18 december 09:00 – 10:00.

Hur kan en sjukhusledning dra nytta av studien?

I sin studie lyfter de en rad faktorer som de hoppas att en sjukhusledning skall kunna ta till sig.

- ”Skönheten” med den här uppsatsen är att vi vänder på steken, som vi brukar säga. Till skillnad från vad en stor del av tidigare forskning har gjort är vi inte intresserade av personliga egenskaper eller kompetenser hos den individuella chefen, utan tittar istället på den kontext som chefen verkar i; det vill säga på organisationen och de förutsättningar man har för att kunna vara hållbar i sitt chefskap.

Fördelen med det som Andreas och Hampus tittat på i sin studie är att de tar upp faktorer som går att påverka. Studien mynnar ut i flera intressanta, och högst användbara, implikationer för offentliga vård,- och omsorgsverksamheter i arbetet med att hålla nere och kontrollera personalomsättningen bland verksamhetsnära chefer.

- De praktiska implikationerna av vår studie baseras på de faktorer som vi lyckats identifiera som särskilt avgörande i chefers beslut att säga upp sig. Vi tror att många offentliga organisationer, utifrån detta, skulle kunna påverka sina verksamheter för att skapa bättre förutsättningar för chefer att vara hållbara i sitt arbete.

Respons från sociala medier

När de delade sin studie på LinkedIn fick den en stor spridning och god respons från flera håll. Ett stort antal yrkesverksamma chefer, organisationsutvecklare, konsulter och HR-praktiker från hela Sverige har i efterhand kontaktat de båda författarna för att få ta del av studien. Med över 20 000 visningar och 200 kommentarer på LinkedIn har både Hampus och Andreas överraskats av det intresse som uppstått kring deras arbete.

- Många av de som har läst uppsatsen har återkopplat och beskrivit att det är en spännande, men även läskigt träffande uppsats, då de uppgett att de känner igen sig i väldigt mycket av de vi beskriver. Vi har fått överväldigande positiv respons från yrkesaktiva runt om i landet som känner igen det vi beskriver i uppsatsen och som håller med om att det faktiskt ofta är precis så här det ser ut. Det är ett problem och det behövs en lösning.

Varför ska man anmäla sig till webinaret?

Tillsammans med deltagarna och övriga debattörer vill Andreas och Hampus få möjlighet att diskutera verksamhetsnära chefers utsatthet i offentliga vård och omsorgsverksamheter och samtidigt lyfta flera faktorer som man faktiskt kan göra något åt.

- Vi bidrar med en färsk undersökning till ett glödhett forskningsområde med viktiga implikationer för både människa och samhälle. Vi tror att det är fullt möjligt att påverka chefers förutsättningar i arbetet. Något som kan ha en betydande effekt för såväl chefers hälsa som skattebetalarnas plånböcker och kvaliteten på svensk välfärd i stort. Vi ser båda varmt fram emot webinariet.

Anmäl dig till webinaret här

Kort om författarna bakom studien

Andreas Nilsson är 26 år och kommer ursprungligen från Stallarholmen och är nyutexaminerad student från Linköpings universitet inom HR. För tillfället arbetar han som lärarassistent på Linköpings universitet samt läser några utbildningar på distans. Andreas siktar på att komma ut i arbetslivet och att få en utvecklande roll inom HR på ett företag vars verksamhet känns givande och där man delar värdegrund.

Hampus Jendle är 28 år och kommer från Karlstad. Efter att ha avslutat studierna vid Linköpings universitet bor han numera i Uppsala där han arbetar som rekryteringsansvarig på företaget Humana Assistans.