Anna Tebelius Bodin: "Vi kan ställa oss utanför konflikter och problem och medvetet välja ett annat perspektiv"

Utmaningen
Enligt Anna är grundproblemet att vi människor är begränsade av en hjärna som har som sitt fokus att överleva. De flesta av oss har en priviligierad tillvaro där vi vill sträva efter välbefinnande och slippa obehag. Dock är vi fortfarande begränsade av det faktum att hjärnan har som sin funktion att söka upp potentiella problem och hitta lösningar på dem. På så sätt kommer hjärnan hela tiden att presentera problem för oss, alldeles oavsett vilket utopi vi lyckas bygga upp omkring oss.

- Jag försöker att se det positiva i det faktum att vi alltid kommer att ha problem. I och med att de aldrig kommer att försvinna så känns det mer rimligt att lägga fokus på hur vi hanterar problemen. Hur vi mår och vårt förhållningssätt till livet kommer att speglas mycket mer av hur vi hanterar problem som koncept snarare än det enskilda problemet.

Är vi irriterade och upplever att vi bara har att göra med idioter överallt så kommer vi att skapa mycket obehag för oss själva. Detta kommer inte att förändras bara för att de obehag vi har för stunden försvinner. Har vi den attityden kommer vi bara hitta nya problem.

Lär dig byta perspektiv

Vi kan byta perspektiv på vad vi upplever som problem och förstå att problemet ligger i perspektivet. Vi blir hjälpta av att förstå att en person, som är i konflikt med oss, inte i första hand är ute efter att göra oss illa. Det kan kännas så, men vad den personen gör är att söka sin egen trygghet.

- Att söka sin egen trygghet är vad alla människor vill. Hjärnan som är rädd för att inte överleva kommer att prioritera trygghet över allt annat. I en argumentation när någon sårar mig är det en konsekvens av dennes försök att själv hitta sin egen trygghet. Det kan vara genom att skylla ifrån sig, ge skuld och på så sätt slippa ta ansvar själv. Det kan vara den enda vägen till trygghet som vi hittar i en pressad situation.

Om man i en sådan situation väljer att tolka den frustrerade personen som att personen just nu söker sin egen trygghet så kan man möta den personen med en helt annan empati jämfört med om man känner sig attackerad och att den andra personen i första hand är ute efter att göra oss illa.

När vi når det stadiet av insikt kan vi bli bekväma med det obekväma. Då kan vi ta oss några djupa andetag och ge hjärnan tid att reflektera i stället för att direkt gå på respons, vilket det emotionella systemet annars gör snabbt. Som människor bör vi utnyttja det faktum att vår hjärna, till skillnad från djuren, kan ha betydligt längre tid mellan input och output.

- Vi behöver inte vara reaktiva. Vi kan ta ett steg tillbaka och reflektera och därmed få en annan output. Då sker ett perspektivbyte, vilket också innebär nya utsöndringar i hjärnan, som i sin tur hjälper oss att fortsätta ha ett ”bigger person”-perspektiv på saker och ting. Vi kan ställa oss utanför konflikter och problem och medvetet välja ett annat perspektiv, berättar Anna. 


Fight or flight responsen
Vi har ett responssystem som utgår från hjärnan och nervsystemet som är anpassat till den typen av problem som vi framför allt ställdes inför på savannen. Då handlade de om hot mot livet. Det innebär att vår främsta respons till att känna oss hotade eller skrämda är att reagera fysiskt med att göra kroppen beredd på att slåss eller springa.

”Flight or fight” responsen innebär för hjärnan en omprioritering som går ut på att dra ner på blodtillförseln till den energikrävande pannloben med upp till 70%. Olyckligtvis är det i pannloben vi reflekterar, analyserar och kan resonera kring information. Anledningen till att pannloben ”stängs ned” är att det tar mycket energi att använda den delen av hjärnan. Energi som under hot behövs bättre till att slåss eller springa.

Oavsett problem reagerar hjärnan på samma sätt, eftersom den inte har något annat sätt att respondera. Det är ett larm från amygdala som sätter igång vår respons. Amygdala är en struktur i mitten av hjärnan som reagerar snabbare än vi hinner bli medvetna om hotets natur.

- I vår kommunikation med omgivningen bör vi tänka på att hjärnan endast har två drivkrafter. Den ena är att undvika hot och finna trygghet. Den andra är att söka njutning och lust. Vi bör därför medvetet sträva efter att vår egen och andras hjärnor blir såpass trygga att de vågar ge syresatt blod till den delen av hjärnan som vi använder för att tänka. Därför måste vi värna om relationen och bekräfta att vår relation är viktig. Vi bör hantera problemet som något som ligger utanför relationen, förklarar Anna.

Emotioner, tankar och känslor
Det är viktigt att göra skillnad på emotioner, tankar och känslor och att förstå att det är i ett samspel hela tiden, vilket resulterar i hur vi uppfattar livet. Annas råd är att man arbetar med emotionerna, tankarna och känslorna parallellt.

Du kommer att bli mycket mer lättstött och irriterad och tycka att folk är idioter om dina basbehov inte är tillfredsställda, om du inte har sovit, ätit, fryser eller dylikt. Ofta fokuserar vi på det akuta problemet, inte på de förutsättningar vi har när vi uppfattar problemet. Vi inser inte att låsningarna i tanken beror på att vi t ex är hungriga, utmattade, rädda eller distraherade. Negativa förutsättningar kan göra oss lättirriterade och problemet vi står inför känns då större än vad det egentligen är.

- Det är viktigt att vi aktivt hjälper oss själva med att få en fysisk avslappning. Idag är det för de flesta en stor utmaning att hitta tid och utrymme att slappna av. Det innebär att avslappning blir något vi behöver träna på. Vi kommer inte bli bra på avslappning när vi är i stress om vi inte först har tränat på att slappna av i icke stressade situationer.

Annas tips
En så enkel övning som långa utandningar genom näsan hjälper oss att slappna av. Du kan även testa att slappna av i tungan.

- Om din tunga är avslappnad är det väldigt svårt att vara spänd någon annanstans i kroppen. Kroppsspråket är också av betydelse för hur hjärnan uppfattar nivån av stress i kroppen.

Om du jobbar med dessa saker så signalerar du till hjärnan att du är trygg, avslappnad och kan djupandas. Det innebär att du har råd att faktiskt tänka. Då kommer du åt dina tankar och blir mindre styrd av negativa känslor som kan skena iväg.

- Även känslomässigt är det viktigt att man sätter saker i perspektiv då hjärnan är överdramatisk och kommer att måla upp saker som mycket värre än vad de egentligen är.  

Att leda med hjärnan
Anna betonar även att förankringen i sig själv och förståelsen för andra är särskilt viktig för chefer och ledare. Som ledare är det lätt att man direkt tänker på medarbetarnas reaktion eller handling och missar att det kanske egentligen handlar om den egna försvarsmekanismen att vilja lägga problemet utanför sig själv. Det är skönt att inte behöva tänka på vad man själv bör göra för att lösa situationen, men långsiktigt blir vi bättre ledare av att agera medvetet och proaktivt. Med förståelse för hjärnan kommer en större förståelse för både sig själv och andra. Det gynnar både kommunikationen, välbefinnandet och resultaten på företaget.

Vill du du få ytterligare hjärnkoll på dig själv och din hjärna? Anna håller i den digitala utbildningen Självledarskap utifrån hjärnan - från vetenskap till praktik, där du får mer insikt och verktyg.

Boka plats till kursen